lördag 18 februari 2012

IKT i skolan - från implementation till uppföljning


Det här inlägget ska handla om hur jag ser på hur man kan arbeta med och på ett lyckat sätt implementera ny teknik i den svenska skolan. Det finns ett antal frågor som för närvarande hänger i luften upplever jag det som i debatten om skolan. Frågor som kommer upp allt som oftast numera. Men innan jag kommer in på hur man kan använda IKT i undervisningen relaterat till de frågor som ofta kommer upp vill jag ta upp hur man implementerar IKT i skolan.

Förändring måste komma underifrån
Precis som Jan Lenander är inne på så handlar det om hur man implementerar tekniken i undervisningen som är den centrala faktorn för om man kommer lyckas eller inte. Det som jag skulle vilja tillägga är att om man som åtminstone ny lärare vill förändra skolan så måste man börja med sin egen undervisning. För om man lyckas i sin undervisning med det man vill införa så kommer fler och fler att haka på efterhand. Det innebär att man som enskild lärare till en början kommer behöva ta ett stort ansvar. Men det tar tid och kraft att förändra något. Det måste man vara klar över när man påbörjar ett sådant arbete. Det finns inga genvägar till förändring utan det är endast hårt arbete som man måste ägna sig åt för att kunna förändra en verksamhet. Den verkliga förändringen kan aldrig komma uppifrån. Den måste komma underifrån.

Skolans dubbla uppdrag
Skolan har enligt såväl LGR 11 som LGY 11 dubbla uppdrag. Vi ska både se till att eleverna fostras till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare och se till att eleverna får med sig den kunskap som de behöver för framtiden. Detta brukar inom skolans område kallas för demokratiuppdraget och kunskaps uppdraget. Skolans kunskapsuppdrag upplever jag som att man kan hantera inom ramen för lektionstid. Men demokratiuppdraget är mycket svårare. Om demokratiuppdraget står det bland annat så här i LGR 11:
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. 
Vidare kan man i LGR 11 om den demokratiska värdegrunden läsa:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Om man verkligen ska kunna leva upp till de höga krav på att eleverna ska utvecklas till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare som ställs i både LGR 11 och LGY 11 så krävs det enligt mitt sätt att se på det att man flyttar ut demokratiuppdraget från klassrummet till någon form av forum eller dylikt. För hur ska man som lärare på en fyrtio minuters lektion hinna med både att gå igenom det som behöver gås igenom vid det tillfället för att klara att uppfylla kunskapsuppdraget och samtidigt klara av att ha en "öppen diskussion" och sätta in "aktiva insatser" för elevernas utveckling till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare som kan ta diskussioner om sådant som främlingsfientlighet och intolerans? Ett bra exempel på hur man kan arbeta med demokrati uppdraget i skolan är nedanstående film.


Skolan måste få ett bättre fokus på våra två huvuduppdrag istället för att ägna oss åt en massa andra administrativa och byråkratiska uppgifter. Jag ser stora möjligheter att använda IKT - verktyg som exempelvis Moodle för att utveckla arbetet med demokratiuppdraget. Det är inom detta uppdrag som jag har mitt fokus främst. Men det betyder inte att vi får tappa bort det andra uppdraget i form av kunskaps uppdraget som också är oerhört centralt i skolan. För vi har som sagt två uppdrag att hantera i skolan enligt våra styrdokument och då kan man inte bara ha fokus på ett av våra uppdrag. Det är även om det ute i verksamheten inte riktigt ser ut så hela skolans ansvar att se till att alla elever får utveckla både de olika kompetenser som finns inom demokratiuppdraget och de kompetenser som finns inom kunskaps uppdraget. Det vore en viktig förändring mot en bättre skola att på allvar ta ett samlat ansvar för båda dessa uppdrag. 

Uppföljning av elevers resultat och utveckling
Läroplanen för grundskolan 2011 slår fast att: "Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.". Detta är en av de nyheter som har kommit i den nya läroplanen för grundskolan (2011). Något explicit krav på uppföljning och utvärdering har inte funnits i läroplanerna tidigare. Detta är något som jag vill använda en modul som heter Checklist i Moodle till eftersom den kan bidra till att eleven kan sätta upp och följa upp sina personliga mål för olika moment, jag som lärare får hjälp med att följa upp varje elevs resultat och utveckling och respektive elev kan bättre få syn på sin egen utveckling. Detta är positivt enligt mitt sätt att se på det. 


Detta med uppföljning av resultat är jag både för och emot. Om sättet man gör det på engagerar eleverna i arbetet så är det bra eftersom man då får en form av reflektion över det egna lärandet och de olika centrala lärdomar som eleverna tar med sig från de olika momenten. Men om det ensidigt handlar om att läraren ska följa upp resultat så är inte jag med på tåget alls. Då anser jag att man bryter mot intentionerna i LGR 11 där det som sagt står: "Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever". När det kommer till rättning av uppgifter som elever lämnar in så är nedanstående film om en modul i Moodle som heter UploadPDF en oerhörd tillgång. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar