Skolan och den digitala världen - två elevexempel

De två elevexempel som detta inlägg ska handla om är båda hämtade från Dunkels bok "Vad gör unga på nätet?". Detta är elevexempel som skrämmer mig. Det första elevexemplet handlar om en elev som gick i årskurs 8 och som inte alls gillade skolan. Därför var denne elev så lite som möjligt i skolan. Denne elev hade IG i både Engelska och Bild. Samtidigt satt eleven hemma och ägnade sig åt avancerad bildhantering i Photoshop och avancerad engelska då denne elev läste engelska manualer till Photoshop. Det andra exemplet som är hämtat från Dunkels bok beskriver Dunkels själv så här:

Jag sitter just nu och rättar nationella proven i engelska och är helt förtvivlad. I min klass finns en liten grupp pojkar som nästan aldrig varit i skolan eftersom de sitter hemma och spelar World of Warcraft. Sen dyker de upp i maj och skriver MVG i engelska. Det är helt sjukt. Hur ska vi få tjejerna att stanna hemma och spela WoW? 

Det är uppenbart att en elev som kan använda avancerad engelska och bildhantering (om än digital) inte ska ha IG i varken engelska eller bild. Men det andra elevexemplet är nästan än mer upprörande. Vi har alltså elever som lär sig ett helt språk själva så väl att de kan skriva MVG på det nationella provet i engelska. Det samtidigt som skolan talar om att eleverna inte borde ägna sig så mycket åt datorspel som World of Warcraft. Eleverna ser detta som helt naturliga miljöer för lärande, för kommunikation och för samarbete. Vi uppmanar eleverna att träna sin samarbetsförmåga och träna sin engelska exempelvis. Men så fort de gör det online eller med hjälp av medier som skolvärlden inte förstår sig på så blir det kontroversiellt.

Lärande och skola för 2000-talet

Den svenska skolan behöver anpassas till 2000-talet och de förmågor och kompetenser som krävs för att kunna orientera sig i vårt moderna samhälle där informationsflödet är enormt och där sådant som att kritiskt granska och källkritik blir allt viktigare. Lärande sker enligt mitt sätt att se på det i de nätverk som vi ingår i samspelet med andra människor. Med det sagt måste man också anpassa både undervisning och examination så att de bidrar till samarbete, kommunikation och reflektion.

Den moderna tekniken har för min del inte inneburit ett paradigmskifte. Det har inneburit en revolution. Revolution är ett starkt ord. Men i det här fallet är det befogat att använda det ordet då det vore en underdrift att hävda något annat. Moodle (som är en öppen källkod lärande plattform) och Mahara E-portfolio är två av de verktyg som har påverkat mig absolut mest. Moodle förändrade mitt sätt att se på undervisningen. Under tiden som debatten om katederundervisningen pågick var jag en varm anhängare av eget arbete och helt mot katederundervisning. Nu efter att jag kom i kontakt med Moodle så argumenterar jag för en kollaborativ skola och undervisning.

Nu håller Mahara E-portfolio på att förändra mitt sätt att se på examination från att ha varit en förespråkare av mer traditionella metoder som inlämningsuppgifter till att vara förespråkare för helt nya sätt att examinera elever på med hjälp av verktyg som sociala medier (som exempelvis Twitter och Facebook) och Mahara E-portfolio. Det handlar i grund och botten om att som lärare våga släppa kontrollen. Eleverna ska inte bara konsumera vad läraren säger till dem. De ska också vara producenter av kultur och kunskap.

Den bild som många har är att en duktig lärare är en som är duktig på att föreläsa. Det är precis här ett av de stora problemen med skolan finns. Det har visat sig i undersökningar att så länge vi har det fokus vi har idag på att undervisa eleverna så spelar det ingen roll för resultaten om du är en duktig föreläsare eller inte. Du når inte bättre resultat i alla fall. Detta kan upplevas som väldigt provocerande. Provocerad blev även jag av detta tills jag såg nedanstående video om bland annat The flipped classroom och insåg att det är fel på den metod som vi använder.

Erik Mazur (Professor fysik vid Harvard)

The flipped classroom

Skolan måste för att tala klarspråk anpassa sig till den digitala värld som vi lever i nu. Utbildning kan numera ske oberoende av tid och rum. Vi lärare har inget informationsmonopol längre. Detta innebär att vi måste arbeta på ett helt annat sätt än tidigare. Om skolan ska upplevas som relevant överhuvudtaget i framtiden så krävs det genomgripande reformer som anpassar skolan till det digitala samhället och de förutsättningar som råder där. Dessvärre har delar av skolan, våra fackförbund och politikerna fortfarande inte förstått att vi nu står inför de största förändringarna i utbildningsväsendets historia. 

Internet har omkull kastat de modeller som vi tidigare haft för undervisning, lärande och examination. Det är sorgligt att behöva säga det, men skolan är som institution allvarligt hotad. Sån tur är blåser förändringens vindar och allt fler inser att de reformer som man nu inför med katederundervisning, ordningshets och studentexamen inte är vägen framåt utan vägen tillbaka till 1960-talets auktoritära skola. En opposition håller på att bildas mot detta och den blir bara starkare och starkare. Om den här återtåget till 1960-talet fortsätter så kommer skolan innan 2020 vara helt irrelevant i ett digitalt samhälle som för länge sedan har sprungit ifrån den svenska skolan. 

Skolan och våra politiker har i stort sätt bara två val. Antingen får man se sin egen politiska makt försvinna helt och hållet över skolan, något som vi redan ser tendenser till ske när stora universitet som MIT lägger ut sina föreläsningar och kurser på nätet, och skolan får se sin roll i samhället bli allt mindre. Eller också anpassar vi skolan till det globaliserade och digitala samhälle vi lever i nu. Det senare alternativet är det som jag väljer att utgå från! Globaliseringens och Internets kraft är enorm. Detta är den enskilt största förändringen för både skolan och samhället som har skett sedan boktryckarkonsten uppfanns. 

Det tåg som nu är på väg att lämna perrongen in i framtidens skola där IKT används för mycket elevaktiva arbetssätt tänker jag hoppa på vare sig utbildningsminister Björklund eller LR:s ordförande Fjelkner tycker något annat. Deras olika utspel om katederundervisning har bara gjort mig ännu mer motiverad att arbeta utifrån elevaktiva arbetssätt. Med andra ord har jag inga som helst planer på att följa Björklunds utspel om att vi ska ha mer katederundervisning i skolan. 

En vision om framtidens skola

 

Ett nytt utbildningsväsende några musklick bort!

Under en tid har jag skrivit allt mer om den kollaborativa undervisningen. Den kollaborativa undervisningen innebär mer av samarbete och kommunikation i klassrummet. Det handlar om att ta vara på alla de fantastiska möjligheter som informations- och kommunikations teknik har inneburit. Det finns inte några ursäkter för att inte ta steget ut i den online kultur som eleverna redan befinner sig i. Eleverna behöver få arbeta aktivt och praktiskt i samspel med andra för att de verkligen ska få bestående kunskap. Det har man visat i flera studier. En av de som visar på detta är Dewey och dennes Learning by doing.

Eleverna är inte längre konsumenter av kunskap. De är både konsumenter och producenter av kultur och kunskap. Det är en väldig skillnad mot tidigare då eleverna var passiva konsumenter av kunskap som lyssnade på vad läraren sa. Nu har vårt samhälle förändrats i och med Internet och bland annat de handdatorer vi kan bära med oss överallt. Vårt informationsmonopol finns inte längre. Lärande kan ske var som helst oberoende av tid och rum med bland annat Khan Academy. Vi kan samarbeta med vem som helst på hela jordklotet i realtid. Detta förändrar förutsättningarna för lärande, undervisning, utbildningssystemet, skolpolitikens inflytande, för möjligheterna att vara kreativa och ta del av kunskap på ett radikalt sätt.

Internet håller på att slå undan benen på nuvarande utbildningssystem och vi börjar allt mer se tendenser till hur man både till viss del ute i verksamheten, men också bland politikerna försöker behålla nuvarande utbildningssystem. Det handlar om allt från att man beslagtar smarta telefoner (som numera inte är telefoner utan handdatorer) till att man förbjuder användningen av sociala medier och Wikipedia. Det enda skälet som jag kan se till att man agerar så här är att skolan för något år sedan insåg vad den moderna tekniken med Internet, sociala medier, datorspel, online världar som Minecraft, smarta telefoner och så vidare skulle få för konsekvenser i form av en fullskalig digital revolution inom utbildningsväsendet som skulle komma att förändra ett helt system. Nu verkar det sån tur är som att den kommer att bli genomförd i alla fall då skolan inte har en chans att kunna stå emot de stora krafter som är satta i rörelse av den moderna teknik och den globalisering som vi har nu.

Jag har inte hunnit med och testa allt för mycket i Mahara E-portfolio än så länge. Men det jag har hunnit testa är jag verkligen mer än positiv till. Prov är inte en form för examination som är särskilt uppskattad av mig. Detta med E-portfolio kan mycket väl vara ett bra alternativ till de traditionella examinationsformerna (prov, inlämningsuppgifter osv.), med viss reservation då för att jag inte hunnit testa Mahara E-portfolio i allt för stor utsträckning ännu. Återkommer till det ämnet (Mahara E-portfolio) senare idag.

Stora förändringar väntar utbildningsväsendet

Vi står enligt mitt sätt att se på det inför de största förändringarna i utbildningsväsendets historia. Låt mig ta några exempel på vad det är jag menar. Det första exemplet är att vårt informations monopol som lärare har fallit. Mängden av både information och kunskap har exploderat. Ett konkret exempel på det är att det nu finns 40 miljarder sidor med information på nätet. Detta förändrar radikalt förutsättningarna både för lärande och undervisning. Det andra exemplet som jag vill lyfta fram är att man numera oberoende av tid och rum kan ta del av utbildning. Detta bland annat genom att använda smarta klienter.

Khan Academy är ett konkret exempel på detta. Den som skapade detta har med små resurser lyckats skapa en digital lärobok bestående av över 2 600 föreläsningar i videoformat som han erbjuder gratis över Internet. Med Khan Academy applikationen så kan vem som helst och när som helst ta del av alla dessa föreläsningar. Samma sak håller på att hända inom universitetsvärlden där stora universitet som MIT i Boston lägger ut sina kurser och föreläsningar fritt på nätet. Detta medför en explosionsartad effekt när det kommer till antalet som har högre utbildning, inte minst kommer detta ha stor inverkan på utvecklingsländerna. Men det kommer också i hög grad att påverka oss. Khan Academy framgångar på nätet har lett till att lärare runt om i världen har börjat testa helt nya grepp. "The flipped classroom" brukar man tala om här.

Det innebär att eleverna i olika former får innehållet innan de kommer till klassrummet istället för som nu i klassrummet. Det arbete eleverna nu gör som hemläxa ofta flyttar in i klassrummet. Detta har där det testats lett till att de elever som har det svårt i skolan kunnat få den hjälp de behöver och de elever som är duktiga har fått de utmaningar de behöver. Varje elev kan arbeta i sin takt och titta på de inspelade föreläsningarna så många gånger de behöver.

"The flipped classroom" föddes av en ren slump då två kemi lärare köpte in utrustning för att filma lektionerna för att de som var frånvarande skulle kunna ta del av lektionerna. Till deras stora förvåning så använde också de elever som var på lektionen dessa video. Snart insåg de vad de faktiskt skapat och förstod att det här kunde förändra undervisningen radikalt. Nu sprids det här världen över och fler och fler använder det, dock vet jag inte hur det ser ut i Sverige än. Det tredje exemplet är att vi kan samarbeta och diskutera med vem som helst på hela jordklotet om vad som helst i realtid. Detta är bara några exempel på vad som håller på att hända. Det kommer bli ett intressant år 2012 om man ser det till IKT i skolan!