Mahara

Mahara E-portfolio ska detta inlägg handla om. Mahara E-portfolio är mer en form av socialt nätverk än vad det är en portfolio i traditionell mening. Man kan göra så mycket mer med en E-portfolio som Mahara än vad man kan göra med en portfolio i pappersformat. Eleverna kan på ett bra sätt i Mahara samarbeta, visa upp och kommunicera med andra elever. Den interaktion som Mahara bidrar till att skapa är värdefull för mig som vill arbeta med nätet i skolan.

Nu skulle man kunna hävda att lärande plattformarna är som portfolio idag. Men det Mahara bidrar med är att den skapar möjligheter för mig som lärare att låta eleverna forma portfolio som liknar webbsidor mer eller mindre på ett enkelt sätt. Mahara är mycket flexibel som system och man använder drag and drop för att lyfta in de olika block som finns tillgängliga i Mahara till sin portfolio. Det gör det hela mycket enkelt för både elever och lärare att ha sina egna portfolio. Läraren kan enkelt kommentera elevernas portfolio.

Användarvänligheten är med andra ord står. En annan sak som jag gillar är att man enkelt kan licensiera sin portfolio under exempelvis Creative Commons licens genom att dra ett block bara till sin portfolio och sedan välja vilken licens man vill använda. Mahara tillhör tillsammans med Moodle ett av de mer kraftfulla verktyg som jag har sett för lärande och undervisning. Med Mahara kan eleverna verkligen få syn på sitt egna lärande och examinationen kan utan större problem bli individualiserad om man använder Mahara för detta.

Lärande och skola för 2000-talet

Den svenska skolan behöver anpassas till 2000-talet och de förmågor och kompetenser som krävs för att kunna orientera sig i vårt moderna samhälle där informationsflödet är enormt och där sådant som att kritiskt granska och källkritik blir allt viktigare. Lärande sker enligt mitt sätt att se på det i de nätverk som vi ingår i samspelet med andra människor. Med det sagt måste man också anpassa både undervisning och examination så att de bidrar till samarbete, kommunikation och reflektion.

Den moderna tekniken har för min del inte inneburit ett paradigmskifte. Det har inneburit en revolution. Revolution är ett starkt ord. Men i det här fallet är det befogat att använda det ordet då det vore en underdrift att hävda något annat. Moodle (som är en öppen källkod lärande plattform) och Mahara E-portfolio är två av de verktyg som har påverkat mig absolut mest. Moodle förändrade mitt sätt att se på undervisningen. Under tiden som debatten om katederundervisningen pågick var jag en varm anhängare av eget arbete och helt mot katederundervisning. Nu efter att jag kom i kontakt med Moodle så argumenterar jag för en kollaborativ skola och undervisning.

Nu håller Mahara E-portfolio på att förändra mitt sätt att se på examination från att ha varit en förespråkare av mer traditionella metoder som inlämningsuppgifter till att vara förespråkare för helt nya sätt att examinera elever på med hjälp av verktyg som sociala medier (som exempelvis Twitter och Facebook) och Mahara E-portfolio. Det handlar i grund och botten om att som lärare våga släppa kontrollen. Eleverna ska inte bara konsumera vad läraren säger till dem. De ska också vara producenter av kultur och kunskap.

Den bild som många har är att en duktig lärare är en som är duktig på att föreläsa. Det är precis här ett av de stora problemen med skolan finns. Det har visat sig i undersökningar att så länge vi har det fokus vi har idag på att undervisa eleverna så spelar det ingen roll för resultaten om du är en duktig föreläsare eller inte. Du når inte bättre resultat i alla fall. Detta kan upplevas som väldigt provocerande. Provocerad blev även jag av detta tills jag såg nedanstående video om bland annat The flipped classroom och insåg att det är fel på den metod som vi använder.

Erik Mazur (Professor fysik vid Harvard)

The flipped classroom

Skolan måste för att tala klarspråk anpassa sig till den digitala värld som vi lever i nu. Utbildning kan numera ske oberoende av tid och rum. Vi lärare har inget informationsmonopol längre. Detta innebär att vi måste arbeta på ett helt annat sätt än tidigare. Om skolan ska upplevas som relevant överhuvudtaget i framtiden så krävs det genomgripande reformer som anpassar skolan till det digitala samhället och de förutsättningar som råder där. Dessvärre har delar av skolan, våra fackförbund och politikerna fortfarande inte förstått att vi nu står inför de största förändringarna i utbildningsväsendets historia. 

Internet har omkull kastat de modeller som vi tidigare haft för undervisning, lärande och examination. Det är sorgligt att behöva säga det, men skolan är som institution allvarligt hotad. Sån tur är blåser förändringens vindar och allt fler inser att de reformer som man nu inför med katederundervisning, ordningshets och studentexamen inte är vägen framåt utan vägen tillbaka till 1960-talets auktoritära skola. En opposition håller på att bildas mot detta och den blir bara starkare och starkare. Om den här återtåget till 1960-talet fortsätter så kommer skolan innan 2020 vara helt irrelevant i ett digitalt samhälle som för länge sedan har sprungit ifrån den svenska skolan. 

Skolan och våra politiker har i stort sätt bara två val. Antingen får man se sin egen politiska makt försvinna helt och hållet över skolan, något som vi redan ser tendenser till ske när stora universitet som MIT lägger ut sina föreläsningar och kurser på nätet, och skolan får se sin roll i samhället bli allt mindre. Eller också anpassar vi skolan till det globaliserade och digitala samhälle vi lever i nu. Det senare alternativet är det som jag väljer att utgå från! Globaliseringens och Internets kraft är enorm. Detta är den enskilt största förändringen för både skolan och samhället som har skett sedan boktryckarkonsten uppfanns. 

Det tåg som nu är på väg att lämna perrongen in i framtidens skola där IKT används för mycket elevaktiva arbetssätt tänker jag hoppa på vare sig utbildningsminister Björklund eller LR:s ordförande Fjelkner tycker något annat. Deras olika utspel om katederundervisning har bara gjort mig ännu mer motiverad att arbeta utifrån elevaktiva arbetssätt. Med andra ord har jag inga som helst planer på att följa Björklunds utspel om att vi ska ha mer katederundervisning i skolan. 

Svensk politik med IKT

Ämnesplanerna för Samhällskunskap anger i det centrala innehållet att den svenska politiken ska tas upp i undervisningen både i grundskolan och i gymnasieskolan. Det är mot den bakgrunden som jag här vill ta upp och diskutera hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan för att behandla området Svensk politik. Svensk politik är ett omfattande område innehållande många termer som man behöver kunna för att förstå hur man som enskild individ kan påverka vårt samhälle och politiska system, men också hur det politiska systemet som sådant är uppbyggt i Sverige med exempelvis Parlamentarism som en av de viktigaste principerna som vårt politiska system vilar på. 

För att få en bättre struktur på undervisningen så kommer jag att använda mig av Mind Map både när jag själv planerar undervisningen och när kunskapen ska förmedlas till eleverna. Detta är ett centralt verktyg även om man arbetar med mer nytillkomna metoder som exempelvis The flipped classroom. För att kunna använda Mind Map på ett bättre sätt än att bara använda papper och penna så kommer jag att använda mig av en tjänst på nätet som heter Mindmeister. Detta Mindmeister innebär att man som lärare kan skapa Mind Map, man kan samarbeta med andra (till exempel elever och andra lärare) när det kommer till att utveckla Mind Map och så vidare. 

Eftersom svensk politik är ett område som innehåller ett stort mått av termer som man måste kunna för att exempelvis kunna förstå hur en lag kommer till (den så kallade lagstiftningsprocessen) så kan det vara bra att använda några olika funktioner för detta i Moodle. Den första är en funktion som innebär att man har tillgång till en kollaborativ ord- och begreppslista. Där kan eleverna tillsammans med läraren forma sin egen lista med termer och förklaringar till dessa termer och de kan komma in och kommentera varandras definitioner. För att elever ska kunna testa sina kunskaper om exempelvis begrepp inom området Svensk politik så är Moodle Quiz funktion bra att använda sig av. Eleverna kan då testa sina kunskaper om och om igen så många gånger de vill och få feedback omedelbart från systemet. För att det ska bli enklare att lära sig vissa av de begrepp som man behöver kunna inom området finns också två andra bra moduler i form av Flash Card och spel som Hangman och Korsord i Moodle.

Svensk politik är dock inte ett område som bör ha till syfte att eleverna ska lära sig en massa fakta utantill som de sedan bara redovisar på ett prov. Det håller inte. Svensk politik är ett av de områden inom ramen för Samhällskunskap som det är lättast att ha diskussioner och debatter inom. Det är därför en självklarhet att som lärare öppna upp för debatt och diskussion både i och utanför klassrummet. Forum, bloggar och sociala medier som Facebook och Twitter utgör centrala verktyg här. Forum och bloggar finns dessutom direkt i Moodle. Eleverna måste få tillämpa sina kunskaper om Svensk politik och få tillfälle att i grupper samarbeta, vara kreativa, skapa kunskap och kultur osv. En uppgift man till exempel kan ha är att eleverna får skriva artiklar på Wikipedia om svensk politik.

Mahara E-Portfolio – ett alternativ till traditionell examination

Jag utlovade att återkomma med ett inlägg om Mahara E-portfolio i ett tidigare inlägg här. För min del innebar mötet med denna öppen källkod E-portfolio, i likhet med när jag kom i kontakt med lärande plattformen Moodle, ett uppvaknande från ett allt för stort fokus på de traditionella sätten att undervisa och examinera på. Under debatten om katederundervisning var mitt perspektiv att det var bra med eget arbete. Nu i och med att jag kom i kontakt med Moodleså har detta förändrats helt till att istället betona vikten av kollaborativt lärande och kollaborativ undervisning där samarbete och kommunikation står i fokus. Nu i och med att jag kom i kontakt med Mahara E-portfolio för någon dag sedan så kan man säga att också förhållningssättet till examination för min del håller på att förändras.

Det är nog inte frågan om utan när detta med E-portfolio kommer att bli stort inom utbildningsväsendet. Det är enligt mitt sätt att se på det ett alternativ att använda exempelvis Mahara E-portfolio istället för de traditionella examinationsformerna. Men det kan likaväl vara ett bra komplement till de traditionella examinationsformerna. Men en sak är viktig att påpeka här direkt och det är vi omgående måste börja se till vad det är eleverna ska lära sig genom att använda den moderna tekniken. Vilka kunskaper ska de få med sig? Vilka färdigheter är det jag som lärare vill betona vikten av med användningen av viss teknik? För valet av metod och teknik kommer ha väldigt stor inverkan på vad det är eleverna i slutändan får ut av ett arbetsområde exempelvis.

Arbeta med nättidning i undervisningen

Lärandeplattformen Moodle innehåller en funktion som innebär att man kan låta eleverna bedriva sin egen nättidning. Denna modul kallas för Netpublish. Detta är en intressant modul som innebär att man som lärare faktiskt i samband med exempelvis medieundervisningen kan skapa en mer verklighetsbaserad undervisning och en mer verklighetsbaserad examination. Detta är enligt mitt sätt att se det en väldigt central del av den undervisning som bedrivs i skolan, i form av att den knyter an till elevernas vardag som i många fall innebär olika former av publiceringar på nätet. 

En av de som jag hämtat min inspiration ifrån när det kommer till den här typen av mer praktiska övningar i undervisningen och vid examination är Dewey och hans Learning by doing. Learning by doing innebär att lärande sker när man utför exempelvis en aktivitet. Konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet som jag är en varm anhängare av förespråkar också samarbete och reflektion. Om man tittar på Learning by Discovery som är en annan central teori inom Konstruktivismen så betonar denna vikten av att eleverna ska få undersöka och få lösa problem delvis på egen hand. Detta är något som krävs om eleverna ska kunna skriva artiklar i Netpublish. Netpublish är definitivt en tillgång för en som mig som betonar vikten av samarbete och att eleverna ska vara producenter av kunskap och kultur! 

Wikipedia - en examinationsform?

Det här inlägget ska handla om Wikipedia som examinationsform. Wikipedia är världens största uppslagsverk och skulle om den gjordes om till bok motsvara ca 2,25 miljoner sidor. Det finns de lärare som fortfarande förbjuder eleverna att använda Wikipedia. Det är ett märkligt förhållningssätt. Man hänvisar ofta till att det finns för många faktafel där och att eleverna inte kan hantera de källkritiska problem som är förknippade med Wikipedia. 

Det resonemanget köper inte jag. En stor studie av fyrtiotvå artiklar genomfördes av tidningen Nature där man jämförde Wikipedia och Britannica Encyklopedia inom ett antal specialist områden. Det visade sig att de hade ungefär lika många allvarliga faktafel. Den undersökningen tyckte inte Britannica Encyklopedia om utan man protesterade högljutt mot detta. Men den undersökningen visar på att man inte kan hävda att Wikipedia skulle vara en sämre källa än vad andra är och särskilt inte att den bör förbjudas. 

Wikipedia är en kontroversiell form för examination. Det kan vi inte komma ifrån. Men att ha en examination där man skriver en artikel eller förbättrar en artikel på Wikipedia är inte bara en intressant källkritisk övning, den öppnar också upp för ett omfattande samarbete och möjligheter för elever att kunna få feedback också från andra än läraren. Men precis som konstateras i filmen ovan är det inte själva produkten i sig här utan att eleverna reflekterar kring användningen av Wikipedia.