Vad håller Unikum och Helsingborgs stad på med?

Helsingborgs Dagblad håller för närvarande på med en större granskning av Helsingborgs stads val av plattform för lärande. En lärande plattform som kallas för Unikum. Det är tämligen uppenbart av den eminenta granskning som Helsingborgs Dagblad tillsammans med lärare och elever gör att valet av lärande plattform är tämligen misslyckat och att de ansvariga politikerna och tjänstemännen i kommunen nu kört huvudet i sanden. Varken Helsingborgs stad eller Unikum tycks ha förstått vad som krävs av en modern lärande plattform idag. Det räcker inte särskilt långt med att lärande plattformen innehåller blogg, IUP och Portfolio för att man ska kunna lyckas nå alla elever och se till att de får en bra kunskapsutveckling och inte minst att de också ska utvecklas till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare.

Det krävs omfattande verktyg för samarbete och kommunikation mellan elever, men också mellan lärare och elever för att man ska lyckas med användningen av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Det krävs en lärande plattform där det inte bara är dokumentation som står i fokus. Det räcker inte att man bara laddar upp arbetsmaterial, kan föra dokumentation och eventuellt kan blogga. Det krävs att man skapar en kollaborativ miljö där eleverna hela tiden kan samarbeta och diskutera både med andra elever och med läraren. Det krävs att man kan låta eleven bli den där individen som både enskilt och tillsammans med andra får tillfälle att producera kunskap och kultur.

Unikum lever i likhet med flera andra kommersiella lärande plattformar inte upp till de höga krav som jag ställer på en lärande plattform som jag ska använda i min undervisning. Det är bara lärande plattformar eller digitala verktyg som lever upp till de höga krav som jag ställer på användarvänlighet, flexibilitet, möjligheter att samarbeta och kommunicera osv. som kommer in i mitt klassrum. Det finns än så länge bara en aktör på marknaden för lärande plattformar som når dessa höga krav på möjligheter till samarbete, kommunikation, flexibilitet, användarvänlighet, möjligheter till integration med andra verktyg osv. som jag ställer. Det är öppen källkod lärande plattformen Moodle. Den är tillsammans med sina över 800 moduler och block som man kan installera helt fri att använda sig av.

Den enda lilla kostnaden som finns med lärande plattformen är den som finns för webbhotell (ca 4 dollar/månad). Här finns allt från Wiki, forum, bloggar, integration med sociala medier, integration med den virtuella världen Second Life, individuella utvecklingsplaner, E-portfolio, moduler för att hantera Projektarbeten, möjligheten att arbeta med Problembaserat lärande och så vidare och så vidare. Moodle har ett gediget system också för uppföljning av både process och resultat. Man har bedömningsmatriser som man kan fylla i direkt i Moodle. Man kan som lärare arbeta med kollaborativa nättidningar osv. i Moodle. Den som vill läsa mer om Moodle:s alla funktioner kan titta in här och här. Eftersom Moodle är installerad på  den server som jag hyr plats på och jag har full acess till servern så är det jag som bestämmer vilka av de funktioner som finns tillgängliga som kommer in och inte någon extern aktör.

Moodle flyttar makten till mig som lärare och till eleverna. Det är en oerhört positiv utveckling enligt mitt sätt att se på det! Moodle är kort sagt verktyget för mig som står för det demokratiska klassrummet, som betonar vikten av kommunikation och samarbete både mellan elever, men också mellan elever och lärare, flexibilitet, interaktion, diskussion, reflektion och integration med andra verktyg på webben. Att Moodle dessutom kan integreras med en av de bästa E-portfolio jag har sett på hela marknaden i form av Mahara E-portfolio är ännu ett skäl till varför jag väljer att använda Moodle.

Svensk politik med IKT

Ämnesplanerna för Samhällskunskap anger i det centrala innehållet att den svenska politiken ska tas upp i undervisningen både i grundskolan och i gymnasieskolan. Det är mot den bakgrunden som jag här vill ta upp och diskutera hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan för att behandla området Svensk politik. Svensk politik är ett omfattande område innehållande många termer som man behöver kunna för att förstå hur man som enskild individ kan påverka vårt samhälle och politiska system, men också hur det politiska systemet som sådant är uppbyggt i Sverige med exempelvis Parlamentarism som en av de viktigaste principerna som vårt politiska system vilar på. 

För att få en bättre struktur på undervisningen så kommer jag att använda mig av Mind Map både när jag själv planerar undervisningen och när kunskapen ska förmedlas till eleverna. Detta är ett centralt verktyg även om man arbetar med mer nytillkomna metoder som exempelvis The flipped classroom. För att kunna använda Mind Map på ett bättre sätt än att bara använda papper och penna så kommer jag att använda mig av en tjänst på nätet som heter Mindmeister. Detta Mindmeister innebär att man som lärare kan skapa Mind Map, man kan samarbeta med andra (till exempel elever och andra lärare) när det kommer till att utveckla Mind Map och så vidare. 

Eftersom svensk politik är ett område som innehåller ett stort mått av termer som man måste kunna för att exempelvis kunna förstå hur en lag kommer till (den så kallade lagstiftningsprocessen) så kan det vara bra att använda några olika funktioner för detta i Moodle. Den första är en funktion som innebär att man har tillgång till en kollaborativ ord- och begreppslista. Där kan eleverna tillsammans med läraren forma sin egen lista med termer och förklaringar till dessa termer och de kan komma in och kommentera varandras definitioner. För att elever ska kunna testa sina kunskaper om exempelvis begrepp inom området Svensk politik så är Moodle Quiz funktion bra att använda sig av. Eleverna kan då testa sina kunskaper om och om igen så många gånger de vill och få feedback omedelbart från systemet. För att det ska bli enklare att lära sig vissa av de begrepp som man behöver kunna inom området finns också två andra bra moduler i form av Flash Card och spel som Hangman och Korsord i Moodle.

Svensk politik är dock inte ett område som bör ha till syfte att eleverna ska lära sig en massa fakta utantill som de sedan bara redovisar på ett prov. Det håller inte. Svensk politik är ett av de områden inom ramen för Samhällskunskap som det är lättast att ha diskussioner och debatter inom. Det är därför en självklarhet att som lärare öppna upp för debatt och diskussion både i och utanför klassrummet. Forum, bloggar och sociala medier som Facebook och Twitter utgör centrala verktyg här. Forum och bloggar finns dessutom direkt i Moodle. Eleverna måste få tillämpa sina kunskaper om Svensk politik och få tillfälle att i grupper samarbeta, vara kreativa, skapa kunskap och kultur osv. En uppgift man till exempel kan ha är att eleverna får skriva artiklar på Wikipedia om svensk politik.

Katederundervisning i det digitala landskapet

Det har under en tid pågått en diskussion hos Jan Lenander om kunskap och i debatten har även katederundervisningen kommit in i bilden. Problemet med katederundervisningen är att den inte är anpassad för det digitala samhälle som vi lever i nu. Det fåtal studier som har gjorts om hur man kan använda sociala medier i skolan och i undervisningen visar på att man måste anpassa undervisningen till de möjligheter som de sociala medierna har inneburit för att man ska nytta av dem.

Det innebär alltså att man inte kan fortsätta använda traditionella undervisningsmetoder såsom exempelvis katederundervisning och samtidigt tro att man ska kunna lyckas med användningen av sociala medier. Den moderna tekniken rusar framåt. Vi kan nå Internet överallt oavsett var vi befinner oss via de handdatorer eller smarta mobiltelefoner som vi numera har. Globaliseringen håller på att radikalt förändra utbildningsväsendet i grunden.

Dessa tendenser är så starka att skolan inte kan hålla emot särskilt länge till. För närvarande försöker både staten och skolan upprätthålla nuvarande ordning. En ordning som har blivit föråldrad i och med att tekniken har utvecklats som den har gjort och fortsätter utvecklas i en enorm hastighet. Skolan svarar på elevernas krav på användandet av modern teknik med att förbjuda den. Det är för mig en gåta att eleverna överhuvudtaget accepterar att det här fortgår år ut och år in. Skolan har aldrig haft något bra förhållande till den moderna tekniken eller till ungdomskulturen.

Vi hade exakt den här diskussionen också när dåvarande ungdomar hade gjort serierna till en del av sin kultur. Då svarade skolan med att motarbeta allt vad användandet av serier hette i undervisningen. Det som sker nu är alltså inte särskilt förvånande även om man kunde hoppats på att skolan hade lärt sig av historien. Men det är väl för mycket begärt misstänker jag. Istället återupprepar sig historien. Utspelet om att lärare åter ska ta plats vid katedern är ett sätt att försöka återta den förlorade kontrollen.

Lärarna ska vara auktoriteter som helt dikterar villkoren. Eleverna ska vara passiva konsumenter av kunskap. Det är ungefär det Björklunds utspel gick ut på och som sedan följdes upp av en artikel i Dagens nyheter ett antal månader senare av en annan minister i form av Göran Hägglund vars artikel var en ännu värre flopp än den som Björklund lyckades ställa till med. Det är faktiskt en smärre bedrift av Hägglund då Björklund lyckades med att reta upp stora delar av lärarkåren så till den milda grad att det blev ett av de första professionella nätupproren i Sverige.

IKT och elever med minnessvårigheter

Det finns elever därute som har svårt med minnet och som behöver träna extra på detta. Det har tidigare ofta inneburit att de här eleverna fått gå iväg till någon form av särskild undervisningsgrupp eller dylikt. Det är det definitivt slut med nu. Elever ska vara inkluderade i klassrummet där de får det stöd de behöver. Det kan låta orealistiskt. Men nu har vi faktiskt möjligheten att hjälpa dessa elever.

Moodle innehåller till exempel en modul som heter Flashcard. Den innebär att man exempelvis kan ha ett ord på ena sidan kortet och en förklaring på den andra sidan. Eleven kan på så sätt träna sitt minne utan att läraren behöver sitta och klippa till och för hand skapa sådana här kom ihåg lappar. Det här något som numera också finns som en Android applikation.

För de elever som har svårt med att komma ihåg sina läxor finns det nu en möjlighet i Moodle som faktiskt hjälper dessa elever att komma ihåg när de ska lämna in och de ser exakt vad det är för uppgift som är mest akut att ta tag i, dvs. vilken som ska lämnas in först. Vi kan alltså med modern teknik bidra till att hjälpa elever som har problem med minnet. Med Khan Academy och möjligheterna via exempelvis Youtube och Moodle att lägga ut innehållet i lektionerna så att eleverna kan lära in det i sitt egna tempo så blir situationen ännu bättre för de här eleverna.

Minecraft och skolan

Minecraft är ett spel som man antingen kan ladda ner eller spela direkt i sin browser. Det är ett spel där man fritt kan bygga med klossar. Man skulle kunna säga att det handlar om en värld man bygger med virtuellt lego. Detta har skapat en enorm flora av kreativitet och möjligheter för samarbete kring stora projekt. Det finns de som har byggt allt ifrån Vita huset, kongressen i Washington till Titanic och Madison Square Garden i Minecraft. Resultatet av denna flora av kreativitet finns på Youtube och här är några exempel på vad man kan göra i Minecraft.

Madison Square Garden

Frihetsgudinnan

Minecraft kan med fördel användas i undervisningen i de allra flesta ämnen. Man kan till exempel i ämnet Samhällskunskap låta eleverna skapa sitt egna samhälle. Matematik kan man lära sig genom Minecraft, vilket det här inlägget visar på. Om skolan istället för att förbjuda och motarbeta utvecklingen inom spelområdet kunde tänka sig att se möjligheterna så skulle vi kunna förbättra kvaliteten i undervisningen markant. Men det kräver förändringar av nuvarande skola och det krävs att vi tar fram pedagogiska mål för användandet av datorspel i undervisningen. Dessvärre finns det inte några sådana idag och det finns heller ingen vision kring hur detta ska användas i utbildningsväsendet överlag heller.