Examination i en digital miljö

Det finns ingen som kan ha undgått att jag är en varm anhängare av att använda informationsteknik i alla dess slag i undervisningen. Detta rör i högsta grad också inom området examination där jag argumenterar för att vi kan skapa mer interaktiva och kreativa examinationer med hjälp av den moderna tekniken. En av de bloggare som jag brukar läsa och kommentera hos är Jan Lenander. Han har i sitt inlägg "Vi lärare behöver olika uppdrag" lyft en fråga som vi har all anledning att fundera över. Så här skriver han: "Hur går radikala förändringar av examinationsformerna ihop med de innehållsmässiga kraven i ämnet?". Frågan är relevant då det här är en del av en utmaning som väldigt många kämpar med för närvarande i form av hur man får till bra examinationer online.

Det är knappast en utmaning som kan lösas här och nu. Men det är en utmaning inför framtiden helt klart då skolan allt mer tar steget över i den digitala miljön. Vi borde här samarbeta och dra nytta av det som nu pågår på högskolor och universitet runt om i landet där man brottas med den här frågan i allt större utsträckning allt eftersom det blir allt mer distans studenter som läser online. De fåtal kommentarer som jag har hört från olika studenter om detta är att man önskar mer av seminarium via Adobe Connect eller dylika virtuella klassrum där man kan diskutera med varandra med hjälp av Headset och Webbkamera. Detta är något som även jag efter att ha läst en del kurser online upplever som väldigt positivt. Mer positivt än vad jag trodde från början att det skulle vara, även om tekniken ibland strular lite för ofta fortfarande.

För min del som blivande lärare i Samhällskunskap, Religionskunskap och Historia ser jag bara positivt på att det växer fram andra former av examination än de traditionella. Vi har alldeles för lite av debatt och diskussion i dessa ämnena. Examinationen är för min del inte bara ett verktyg för att se vad eleverna kan inom ämnet utan också ett verktyg för att öka samarbetet och kommunikationen i klassrummet. Vi måste ta tillvara alla de fantastiska verktyg som vi har fått för att ta fram morgondagens examinationsformer. Det är en spännande utveckling inom det här området. Eftersom jag är en varm anhängare av Blended learning som innebär att man ska kombinera det som är bra online med det som är bra med dagens utbildning så anser jag att en viktig del är att få en interaktion mellan det som sker online och offline. Man kan ha delar av olika examinationer online som sedan kombineras med offline aktiviteter. Här står vi i inför en stor utmaning.

Nu skriver vi dokument till HD och inte för skolan

Det har uppkommit vad som närmast måste betraktas som en akut situation där Helsingborgs kommun inte har koll på vad som händer i skolorna längre. Lärare känner sig rädda för att uttrycka kritik mot Skolstaden som är de största skolorna på gymnasienivå i kommunen. Detta efter att alla som inte hade exakt samma uppfattning om skolans organisation i kommunen rensades bort. Det var inte bara lärare utan även vissa rektorer som inte fick vara kvar därför att de inte delade kommunens bild. Sen började Helsingborgs Dagblad att granska den användning av Unikum som Helsingborgs kommun i praktiken tvingat på skolorna att använda sig av. Man hävdar att det skett i samråd med lärarna, men de samråds grupper man hänvisar till har tydligen varit oerhört styrda uppifrån. Unikum ska vara en produkt för IUP och andra skriftliga omdömen. Det är bara det lilla problemet att ett flertal kommuner, inklusive Helsingborgs kommun, för närvarande är mer eller mindre försöks kaniner för ett system som inte är färdigt utan som man mer eller mindre tenderar att experimentera friskt med.

Politikerna i Helsingborgs kommun agerar i likhet med Unikums VD som strutsar och stoppar huvudet i sanden och ser inte den massiva kritiken som elever, lärare och föräldrar på löpande band framför mot Unikum. Man försöker antingen med rena avvisningar av kritiken alternativt genom att skriva rena försvarstal komma ur den allvarliga kritik som framförs mot Unikum. Det blev riktigt pinsamt här om dagen när Helsingborgs Dagblad publicerade dokumenten från kommunens skolor. De hade uppenbarligen fått order om att skriva de dokument som Helsingborgs Dagblad frågade efter då ungefär hälften av de dokument som publicerades var skrivna under det dygnet som gick från det att Helsingborgs Dagblad frågade tills de fick dokumenten.

Det är synd för kommunen och dess politiker att de inte förstår hur den moderna tekniken fungerar. För då hade de vetat att man kan kolla när dokumenten är skrivna direkt i Word. Ah! Nu har vi alltså börjat skriva dokument för Helsingborgs Dagblad och inte för att förbättra skolan. Det var något nytt även för våra annars kreativa kommuner när det kommer till att lägga på oss mer dokumentation. Förhoppningsvis fortsätter man sin granskning från Helsingborgs Dagblad tillsammans med lärare, föräldrar och elever i bloggen som finns här. Nu över till ännu en skandal inom Helsingborgs kommun. Det handlar inte om den digitala skolan, men känner att det är centralt att ta upp. Det handlar om Josefin som under stora delar av sin skolgång felaktigt varit inskriven i särskolan då Helsingborgs kommun haft ca noll koll på vem som skrivs in i särskolan och på vilka grunder så sker. Nu vägrar kommunen att ersätta Josefin för kommunens brott mot Skollagen. Nu ska ärendet till domstol med stor sannolikhet. Fallet är ännu en i raden av skandaler kring skolan i Helsingborg. Om inte alla de elever som blivit felaktigt inskrivna i särskolan får ersättning så är det hög tid att ändra vår Skollag så att det kostar ordentligt rent ekonomiskt att begå den här typen av övergrepp mot elever.

Datorspel i och utanför skolan

Debatten om datorspel har handlat nästan uteslutande om negativa hälsoeffekter som man oroats över. Men den forskning som finns inom området har inte kunnat se att det finns något direkt samband mellan datorspel och negativa hälsoeffekter. Under de senaste åren har man istället valt att inom forskningen fokusera på de positiva effekter på inlärning, utvecklingen av färdigheter och utvecklingen av kunskap både i och utanför den skolan. Vuxna har under alla år från det att boken kom oroat sig över att ungdomar ägnar så mycket tid åt teknik. Under någon period jämförde man till och med läsning av böcker med spelberoende.

Det är många unga som tillbringar stora mängder tid på nätet och som upplever det som lättare att umgås med kamrater där än i exempelvis skolan. Inom forskningen tror man att detta bland annat kan bero på att det är lättare att kontrollera det virtuella jaget än det vardagliga jaget utanför datorns värld. För många ungdomar är den identitet man skapar i datorn en stor del av självbilden. De färdighetsspel som många använder idag i skolan har liten effekt har det visat sig på inlärningen. Däremot har spelen numera en helt annan karaktär av ett mer socialt slag. Ett exempel är Second Life. Där kan man till exempel som lärare låta eleverna utföra Haddj som är den stora vallfärden inom Islam. På det sättet skulle eleverna kunna få en upplevelse att koppla till och läraren kan använda Deweys Learning by doing på ett bättre sätt än tidigare.

Skolan har under årtionden varit en institution som inte haft särskilt bra relation till populär kultur och till de medier som eleverna har använt utanför skolan. Den debatten som vi har nu om informationsteknik är något som känns igen från tidigare debatter om allt från huruvida man ska använda tecknade serier i undervisningen till debatten om miniräknaren. Eleverna använder sig av Internet och datorspel som naturliga arenor för lärande. Smarta telefoner och surfplattor är andra centrala verktyg i många ungas liv. Om skolan nu tar sitt sunda förnuft till fånga och börjar använda datorspel i skolan med ett tydligt pedagogiskt syfte så skulle undervisningen kunna bli avsevärt mycket bättre!

Det finns ett par intressanta böcker inom detta område. Här är några tips för den som vill läsa vidare:

Mikael Alexandersson och Thomas Hansson. Unga nätmiljöer. Nya villkor för samarbete och lärande. Studentlitteratur.

Medierådet (http://www.medieradet.se). Att leva i World of Warcraft - tio ungdomars tankar och erfarenheter. 

Trender och digital utveckling

Horizon rapporten för 2012 har nu kommit. Den tar upp ett antal intressanta trender inom informations- och kommunikationsteknik i skolan. En av de mest intressanta trenderna enligt mitt sätt att se på det är den som handlar om att man tror att datorspel och då främst online spel kommer bli en viktig del av undervisningen inom en snar framtid. Detta är en trend som är svår. Det har under åren förutspåtts att detta skulle komma att bli stort inom utbildningsväsendet. Men än så länge har det varit svårt att få in datorspel i skolan. Utvecklingen har inte tagit den fart som många hade önskat. 

Nu däremot tror jag att vi befinner oss i ett lite annat läge i och med att allt fler online spel kommer som blir allt mer intressanta för skolans del. Spel som eleverna använder sig av dagligen såsom exempelvis World of Warcraft. Det är ett spel som kräver att man samarbetar och kommunicerar med varandra intensivt för att man verkligen ska lyckas åstadkomma något i spelet. Fler lärare borde vara öppna för att den här typen av online världar är centrala mötesplatser och för att eleverna ser dem som naturliga lärande miljöer. En av de allra mest spännande rapporter som har skrivits inom området på bra länge är en rapport som heter "Att leva i World of Warcraft - tio ungdomars tankar och erfarenheter". Den rapporten kan verkligen fungera som en utmärkt utgångspunkt för att diskutera informationsteknikens roll i samhället, samt vilka möjligheter och risker som finns med den här typen av online världar. 

Horizon rapporten för 2012 pekar också ut ett antal andra trender. Ett konkret exempel är att det blir allt viktigare att kunna samarbeta. Man tror att en stor trend för utbildningsväsendet kommer bli allt mer av samarbetsinriktade former för undervisning bland annat. Det är också så att man pekar på att vi förväntas kunna ta del av utbildning oavsett tid och rum. Det är en intressant trend. Distansutbildning idag fungerar alldeles utmärkt och man kan numera ha lärarledd undervisning över nätet med Adobe Connect som är ett virtuellt klassrum. Adobe Connect finns som applikation också för Android vilket gör det lättare att ta del av utbildning oberoende av tid och rum. Till sist. Vi lärare kan inte vara kvar på vår egen arena när eleverna lämnat arenan. Då måste vi ta oss till elevernas arena och möta dem där de befinner sig.

Elever och den virtuella världen

Helena von Schantz har skrivit ett inlägg som heter "Knoppen en del av kroppen". Det finns en del aspekter som är intressanta i den här posten och som vi borde ta på allvar. Inte minst hur vi behandlar hälsofrågor i den svenska skolan där vi har en hel del att göra framöver. Det rör inte bara mer idrott i skolan utan rör i högsta grad också andra ämnen som Samhällskunskap där man till exempel kan få in hälsofrågor när man diskuterar hållbar utveckling och FN:s så kallade millenniemål. Men här finns också uttalanden i den här posten som kan vara värda att bemöta. Främst handlar det om följande citat ur Helena von Schantz blogg post:

I mina ögon är det här en stor, tickande orosbomb. Men det talas det tyst om. Istället oroar sig vuxenvärlden för hur våra barn ska klara sig i sin digitala framtid. Detta trots att vi som växte upp med en tv-kanal inte har haft några problem att navigera oss i vår digitala samtid. Detta trots att våra barn är så virtuella att de knappt har några liv. Det tycker jag är riktigt, riktigt ironiskt. 

Detta är ett märkligt uttalande. Men det förvånar mig definitivt inte då det är tämligen vanligt att vuxna intar det här förhållningssättet där man säger att "våra barn är så virtuella att de knappt har några liv". Problemet med det här sättet att resonera är att det är fel i sak. Många elever har hela sina liv på nätet. Det är där de träffar sina kamrater, det är de samarbetar och det är där de bidrar till att skapa framtidens samhälle. Vi har elever som kämpar med näbbar och klor för att bevara friheten på Internet. Många av de som protesterat mot ACTA - avtalet är ungdomar.

Vi har elever som dagligen skriver både långa och korta texter på bloggar och kanske även Wikipedia. Videon som jag lade in i början av inlägget är en trailer för världens i särklass största online spel genom alla tider. Spelet är World of Warcraft. Det är ett spel som många elever spelar dagligen. Vi har elever som lär sig ett helt språk bara för att kunna spela World of Warcraft. Hur ska vi som lärare ta vara på all den kunskap som eleverna besitter om spel som World of Warcraft? Hur ska elevernas intresse för skapande på Internet tas tillvara i skolan?

Våra elever har förstått vad den moderna tekniken innebär och använder alla dess möjligheter. Det har till synes en del i vuxenvärlden helt och hållet misslyckats med. Inte minst inom skolan. Men förändringen är på väg och nu finns det ingenting som kan hindra utvecklingen. Politiker kan möjligen förhala utvecklingen något, men den digitala och sociala revolutionen är redan här. Och den är här för att stanna. Nu tar vi skolan in i 2000-talet. Framtiden är redan här. Välkommen till 2012. Året för den digitala, globala och sociala revolutionen.  Det är dags att släppa handbromsen (kontrollen) i klassrummet för nu kommer det gå undan.

Nu kör vi och skapar morgondagens pedagogik och ser till att eleverna kan vara lärande i det 21:a århundradet. Sist en uppmaning till alla som är berörda av utbildningsväsendet. Ta en stund och fundera över vad du kan göra för alla de miljontals barn som aldrig får någon utbildning i världen. Tillsammans kan vi ändra på detta. Tillsammans kan vi göra skillnad för dessa miljontals barn. Låt oss använda alla verktyg vi har tillgängliga nu för att bidra till att de här barnen får en utbildning. Situationen är akut. Vi kan inte vänta på att politiker ska komma till handling. Vi måste agera tillsammans för en bättre värld och för världens barn och vi måste göra det nu!

IKT i skolan - från implementation till uppföljning

Det här inlägget ska handla om hur jag ser på hur man kan arbeta med och på ett lyckat sätt implementera ny teknik i den svenska skolan. Det finns ett antal frågor som för närvarande hänger i luften upplever jag det som i debatten om skolan. Frågor som kommer upp allt som oftast numera. Men innan jag kommer in på hur man kan använda IKT i undervisningen relaterat till de frågor som ofta kommer upp vill jag ta upp hur man implementerar IKT i skolan.

Förändring måste komma underifrån
Precis som Jan Lenander är inne på så handlar det om hur man implementerar tekniken i undervisningen som är den centrala faktorn för om man kommer lyckas eller inte. Det som jag skulle vilja tillägga är att om man som åtminstone ny lärare vill förändra skolan så måste man börja med sin egen undervisning. För om man lyckas i sin undervisning med det man vill införa så kommer fler och fler att haka på efterhand. Det innebär att man som enskild lärare till en början kommer behöva ta ett stort ansvar. Men det tar tid och kraft att förändra något. Det måste man vara klar över när man påbörjar ett sådant arbete. Det finns inga genvägar till förändring utan det är endast hårt arbete som man måste ägna sig åt för att kunna förändra en verksamhet. Den verkliga förändringen kan aldrig komma uppifrån. Den måste komma underifrån.

Skolans dubbla uppdrag
Skolan har enligt såväl LGR 11 som LGY 11 dubbla uppdrag. Vi ska både se till att eleverna fostras till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare och se till att eleverna får med sig den kunskap som de behöver för framtiden. Detta brukar inom skolans område kallas för demokratiuppdraget och kunskaps uppdraget. Skolans kunskapsuppdrag upplever jag som att man kan hantera inom ramen för lektionstid. Men demokratiuppdraget är mycket svårare. Om demokratiuppdraget står det bland annat så här i LGR 11:

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. 

Vidare kan man i LGR 11 om den demokratiska värdegrunden läsa:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Om man verkligen ska kunna leva upp till de höga krav på att eleverna ska utvecklas till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare som ställs i både LGR 11 och LGY 11 så krävs det enligt mitt sätt att se på det att man flyttar ut demokratiuppdraget från klassrummet till någon form av forum eller dylikt. För hur ska man som lärare på en fyrtio minuters lektion hinna med både att gå igenom det som behöver gås igenom vid det tillfället för att klara att uppfylla kunskapsuppdraget och samtidigt klara av att ha en "öppen diskussion" och sätta in "aktiva insatser" för elevernas utveckling till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare som kan ta diskussioner om sådant som främlingsfientlighet och intolerans? Ett bra exempel på hur man kan arbeta med demokrati uppdraget i skolan är nedanstående film.

Skolan måste få ett bättre fokus på våra två huvuduppdrag istället för att ägna oss åt en massa andra administrativa och byråkratiska uppgifter. Jag ser stora möjligheter att använda IKT - verktyg som exempelvis Moodle för att utveckla arbetet med demokratiuppdraget. Det är inom detta uppdrag som jag har mitt fokus främst. Men det betyder inte att vi får tappa bort det andra uppdraget i form av kunskaps uppdraget som också är oerhört centralt i skolan. För vi har som sagt två uppdrag att hantera i skolan enligt våra styrdokument och då kan man inte bara ha fokus på ett av våra uppdrag. Det är även om det ute i verksamheten inte riktigt ser ut så hela skolans ansvar att se till att alla elever får utveckla både de olika kompetenser som finns inom demokratiuppdraget och de kompetenser som finns inom kunskaps uppdraget. Det vore en viktig förändring mot en bättre skola att på allvar ta ett samlat ansvar för båda dessa uppdrag. 

Uppföljning av elevers resultat och utveckling

Läroplanen för grundskolan 2011 slår fast att: "Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.". Detta är en av de nyheter som har kommit i den nya läroplanen för grundskolan (2011). Något explicit krav på uppföljning och utvärdering har inte funnits i läroplanerna tidigare. Detta är något som jag vill använda en modul som heter Checklist i Moodle till eftersom den kan bidra till att eleven kan sätta upp och följa upp sina personliga mål för olika moment, jag som lärare får hjälp med att följa upp varje elevs resultat och utveckling och respektive elev kan bättre få syn på sin egen utveckling. Detta är positivt enligt mitt sätt att se på det. 

Detta med uppföljning av resultat är jag både för och emot. Om sättet man gör det på engagerar eleverna i arbetet så är det bra eftersom man då får en form av reflektion över det egna lärandet och de olika centrala lärdomar som eleverna tar med sig från de olika momenten. Men om det ensidigt handlar om att läraren ska följa upp resultat så är inte jag med på tåget alls. Då anser jag att man bryter mot intentionerna i LGR 11 där det som sagt står: "Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever". När det kommer till rättning av uppgifter som elever lämnar in så är nedanstående film om en modul i Moodle som heter UploadPDF en oerhörd tillgång. 

Möjligheter och utmaningar med IKT

Utbildningsväsendet står i likhet med övriga samhället inför stora förändringar. Detta kommer medföra flera möjligheter men också flera utmaningar som vi i någon bemärkelse måste hantera. Det sätt på vilket vi lär oss kommer att förändras. Med det kommer också skolan som organisation och undervisningen att förändras. Vad är det då som egentligen har förändrats när det kommer till förutsättningarna för framförallt lärande, men också för hur vi bedriver vår undervisning? Det finns några saker som jag vill peka på som förändrar synen på lärande och undervisning. Den första faktorn är att vi idag kan samarbeta, diskutera och kommunicera med vem som helst i hela världen. Den andra faktorn som jag vill peka på är att utbildningen numera är oberoende av tid och rum. Med aktörer som Khan Academy och Smarta telefoner som i stort sätt är att betrakta som handdatorer numera så kan man få en utbildning som är oberoende av tid och rum. Den tredje faktorn som jag vill peka på är att läraren inte har något kunskapsmonopol längre och att information numera finns i överflöd.

Den fjärde faktorn som jag skulle vilja belysa här är det man brukar kalla för Googleisering. Det innebär att vi inte längre kan veta vad en elev bör kunna eller kan vid en viss tid inför exempelvis ett arbetsområde då vi inte vet vad eleven kan ha Googlat sig fram till. Progressionen blir svårare att se och mer komplex. De nya förutsättningarna för lärande medför stora möjligheter. Men de innebär också stora utmaningar inför framtiden som vi kommer att behöva hantera. Förändringar kommer aldrig att kunna bli till i skolan om de inte kommer underifrån från elever och lärare. Det som händer inom IKT-området är ett utmärkt exempel på detta. Det är nämligen elever, lärare och nätaktivister som för närvarande driver utvecklingen framåt inom området med stöd av vissa forskare som har intresserat sig för detta område. Undervisningen skall numera vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De lärare som nu testar sig fram och använder den moderna tekniken för att förändra skolan och undervisningen skapar en form av beprövad erfarenhet. Men den vetenskapliga grunden lyser fortfarande med sin frånvaro.

Ett konkret exempel på detta kom jag i kontakt med i samband med mitt examensarbete som handlar om det här med informationsteknik i skolan. Det handlade i det här fallet om en diskussion i litteraturen kring användandet av Wiki i undervisningen. Där förklarade man i klartext att det fanns mycket lite forskning om vad och hur man som lärare kan använda en Wiki i undervisningen. Kroksmark konstaterar i den här videon på Youtube att ca 300-400 år av forskning och tänkande kring lärande är satta på stora prov nu i och med den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik. Om Kroksmark har rätt i det eller inte ska jag inte uttala mig om. Men om han har rätt så är det ett oerhört tydligt exempel på hur akut behovet av forskning inom det här området faktiskt är. Den politiska aspekten av detta är också intressant, inte minst för en samhällsvetare som mig. För om det är så att den forskning som våra politiker är satta att fatta beslut utifrån är felaktig eller har allvarliga brister så riskerar man att få beslut som skjuter utbildningsväsendet och elevernas framtid i sank. Men än värre är egentligen att vi som är lärare i skolan inte kan fatta beslut på en vetenskaplig grund utan riskerar att fatta helt felaktiga beslut i vår vardag. Beslut som kan få ödesdigra konsekvenser för enskilda elever. Det är med andra ord hög tid att storsatsa på forskning inom det här området så att vi får klarhet i vad den moderna tekniken med Internet och sociala nätverk i spetsen får för faktiska konsekvenser för skolan och för elevernas lärande så att vi kan fatta de nödvändiga beslut som krävs för att vi ska få en skola som är anpassad till den digitala och globaliserade värld vi lever i baserat på vetenskaplig grund.

En av de frågor som hela tiden kommer upp i debatten är den om hur vi ska få en likvärdig bedömning. Vi vet från det engelska exemplet att standardiserade tester, studentexamen och nationella prov inte leder till likvärdighet utan till likformighet. Det innebär att vi måste hitta andra sätt att nå likvärdighet i bedömningen. Om man tittar på IKT-området så finns det en hel del väldigt intressanta saker som håller på att hända när det kommer till likvärdig bedömning. Vi som kör Moodle kommer sannolikt till sommaren redan få tillgång till anonyma bedömningar som man kan göra i stor skala för alla inlämnade uppgifter och så vidare. Det som också verkar vara på väg är Second Marker i Moodle. Det innebär att en lärare först bedömer uppgiften. Därefter tar en annan lärare och bedömer uppgiften. Denna lärares bedömning blir sedan synlig för eleven. Detta kommer medföra en större rättssäkerhet i bedömningen och bedömningen skulle sannolikt bli mer likvärdig.

Detta med anonyma bedömningar och Second Marker ser bara ut att vara början och det finns absolut tendenser till att utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik kommer revolutionera vårt sätt att bedöma elever på. Det är viktigt att bedömning och betygssättning inte blir ett område som hamnar efter i den fantastiska utveckling som vi ser inom den digitala tekniken och i synnerhet då relaterat till det som sker i skolan. När man som lärare släpper kontrollen och vågar låta samarbetet, kommunikationen, kreativiteten och det kritiska tänkandet flöda både i och utanför klassrummet så kommer man lämna den situation som är nu där det är svårt att få in uppgifter osv. från elever till att få en explosion i mängden information som man har tillgång till vid bedömning och betygssättning. Detta är en av de utmaningar som vi har att hantera framöver.

Khan Academy är ett av de mest intressanta projekten på nätet som jag har sett inom utbildning. De håller på att skapa ett globalt klassrum där elever världen över kan delta efter sina förutsättningar och behov och arbeta utifrån sitt tempo. Vi har hittills diskuterat en del om vad som händer i våra egna klassrum och de möjligheter och utmaningar som finns där. En av de metoder som är spännande är Peer-to-Peer metoden. Det är en bra metod som man kan använda i sitt klassrum. Men vilka möjligheter och utmaningar kommer det medföra när elever från exempelvis Sverige och elever från exempelvis Indien börjar använda den här Peer-to-Peer metoden i det globala klassrum som Khan Academy utgör? Vad innebär det om vi kombinerar "The flipped classroom" (som innebär att eleverna får ta del av innehållet innan de kommer till skolan och sedan får de göra det som är hemläxa idag i klassrummet) och alla de möjligheter och utmaningar som ett digitalt och globalt klassrum som Khan Academy innebär?

I det digitala och globala klassrummet (som exempelvis Khan Academy) så kommer eleverna att arbeta helt i sitt egna tempo. Vi är på väg mot en situation där jag som lärare kan veta exakt vad den enskilde eleven arbetar med vid ett visst tillfälle och få reda på exakt vilket eller vilka områden som eleven har problem inom eller där denne kanske behöver en extra utmaning. Med andra ord kan vi avgöra exakt var vi ska sätta in våra begränsade resurser för att få störst effekt för den enskilde eleven. Det finns berättelser om elever i USA med autism som haft stora problem med matematiken. När dessa fick tillgång till Khan Academy och därmed kunde arbeta mer i egen takt så klarade de av matematiken. Detta visar på hur viktig den digitala utvecklingen är inom skolan, men framförallt visar den på hur viktigt det är att eleverna får arbeta och ta del av undervisningen i sitt personliga tempo. Khan Academy har gett oss en inblick i framtidens skola med andra ord.

En digital och global revolution i och utanför skolan

Internet och annan digital teknik håller på att förändra världen såsom vi känner den. Det som började som en revolution i Tunisien har nu spridit sig och blivit en världsomfattande rörelse som kräver förändring. En rörelse som står för demokrati, för mänskliga rättigheter och för social rättvisa. Människor blir slaktade i Syrien för att de vågar ställa sig upp och kräva sin frihet mot en auktoritär och hänsynslös regim. Tunisiens, Egyptens och Libyens folk har redan skrivit världshistoria i realtid. Det vi får uppleva i realtid nu med revolutioner världen över från Mellanöstern och Nordafrika till Europa till Ryssland och vidare till USA är bland det absolut största som har hänt i modern tid. 

Den digitala revolutionen är ett faktum och är här för att stanna. De som har makten idag ska betrakta och betraktar den fria opinionsbildning som sker på Internet som ett hot mot nuvarande ordning och struktur. För nuvarande maktstrukturer kommer att falla samman. Nu handlar det om att hamna på rätt sida historien. För hamnar man på fel sida historien nu så riskerar man snabbt att bli irrelevant som institution i vårt digitala och globaliserade samhälle. Skolan håller med de reformer som nu införs med katederundervisning, mer av nationella prov och studentexamen att hamna på fel sida om historien.

Dessa reformer bygger nämligen på att vi fortfarande har brist på information, att stora delar av inlärningen sker i skolan och att läraren fortfarande har kunskapsmonopol. De bygger dessutom på att utbildning är beroende av tid och rum. Alla dessa delar har nu fallit samman. De finns inte längre och kommer inte att komma tillbaka. Med aktörer som Khan Academy och de stora universiteten som exempelvis MIT i Michigan som lägger ut föreläsningar online gratis så förändras utbildning från att vara beroende av tid och rum till att vara helt oberoende av tid och rum. Det är hög tid för förändring. En förändring som borde leda till en skola som bygger på de fyra C:n i form av Collaboration (samarbete), Critical thinking (kritiskt tänkande), Creativity (kreativitet) och Communication (kommunikation).

Det är hög tid att våra politiker vaknar ur den dröm värld som man lever i för närvarande. Förutsättningarna för skolan, undervisningen och för lärandet är fundamentalt annorlunda nu än vad det har varit bara för några år sedan. Utvecklingen har gått enormt fort och skolan är snart ifrån sprungen om den inte snabbt lägger om systemet. Vad är det då som är så fundamentalt annorlunda när det kommer till förutsättningarna för skolan, undervisningen och lärandet? Jag ser ett par faktorer som på ett fundamentalt sätt förändrar verkligheten för skolan, lärandet och undervisningen i form av följande:

• Vi kan samarbeta, diskutera och kommunicera med vem som helst över hela jordklotet vilket för några år sedan var helt otänkbart. 
• Utbildningen var tidigare beroende av tid och rum. Nu är den oberoende av tid och rum. 
• Vi kan utan att arbeta ihjäl oss som lärare individualisera undervisningen så att den är anpassad för den enskilde elevens förutsättningar och behov.
• Läraren har inget monopol på kunskap längre och vi har heller ingen brist på information. Det mesta av inlärningen sker idag utanför skolan. Eleverna går från att vara konsumenter till att vara både konsumenter och producenter av kultur och kunskap.
• Det finns i avsevärt mycket större utsträckning en möjlighet att se till att det finns en autentisk mottagare och inte bara läraren som tar emot och ger feedback på elevernas arbeten. 

Den som tror att man som lärare kan ha kontroll över elever idag är antingen naiv eller också har denne stoppat huvudet i sanden och ser därmed inte varthän samhället och den digitala utvecklingen är på väg. Vi måste som lärare våga släppa kontrollen med andra ord. Låt samarbetet, kreativiteten, kommunikationen och aktiviteten i och utanför klassrummet flöda. Välkommen till året för den digitala och globala revolutionen!

Debatten om informationsteknik i skolan

Sollentuna kommun har börjat använda en metod som heter "Att skriva sig till läsning" i kombination med surfplattor. Detta har utbildningsministern kritiserat. Det är mot den bakgrunden som debatten om IKT i skolan nu har kommit igång på allvar. Den metod som här är aktuell i form av "Att skriva sig till läsning" är en väl beprövad metod i Norge och som nu också sprids i Sverige. Den handlar om i korthet om att man låter eleverna i årskurs ett börja skriva på datorn för att sedan i årskurs 2 och 3 skriva för hand. Detta har vår utbildningsminister fått om bakfoten och tolkat som att eleverna inte alls ska lära sig skriva för hand. Han får inte som minister och partiledare komma ut med uttalanden som innehåller direkta sakfel, vilket är fallet här. Det undergräver snabbt hans trovärdighet. Om eleverna kan knäcka läskoden snabbare än med andra metoder så ser inte jag några som helst hinder för att man använder den här metoden.

Den debatt som förs nu är densamma som när miniräknaren kom. Då hävdade man från kritikerna att detta skulle medföra att eleverna inte skulle lära sig matematik. Nu hävdar man att eleverna inte ska få lära sig att läsa och skriva i och med att datorer och surfplattor kommer in som verktyg. Det finns en uppenbar rädsla hos en del för den digitala utveckling som sker nu och som faktiskt innebär att nya metoder utvecklas. Men skolan måste utvecklas och vara i takt med tiden och med samhället i övrigt. Om vi inte är i takt med tiden och med övriga samhället så kommer skolan snabbt att ha spelat ut sin roll i samhället. Även om det är nedslående att vi har en minister som är fientligt inställd till teknik i skolan uppenbarligen så förändrar det inte någonting alls för egen del.

Skolan måste våga testa nya metoder och vägar framåt med andra ord. Vi kan inte hålla fast vid traditionell undervisning och examination när samhället i övrigt förändras i en takt som saknar motstycke. Vi fostrar eleverna för att ta plats i industrisamhället. Problemet är bara att industrisamhället inte längre existerar. Vi har övergått till den digitala och globaliserade tidsåldern. Det innebär att skolan också måste ta steget över och förbereda eleverna för den tidsålder vi lever i nu och inte för en tidsålder som har upphört att existera. Det samhälle som vi har nu ställer helt andra krav på lärare och elever än vad industrisamhället gjorde. Det är i övergången mellan den skola vi har haft för industrisamhället och den skola som vi förhoppningsvis är på väg in i för det digitala och globaliserade samhället som den stora konflikten finns. Det finns de som vill hålla fast vid det som vi har gjort tidigare och det finns de som ser alla möjligheter och vägar framåt i den digitala miljön. Det är två olika visioner om skolan och om hur samhället bör se ut som krockar. I den krocken uppstår det av naturliga skäl konflikter.

Vi borde inte se skolan som uppdelad i olika delar som nu i praktiken blir fallet när varje enhet och kommun sköter sin egen verksamhet. Vi borde istället se skolan som helhet som ett nätverk. Det betyder att skolor samarbetar och kommunicerar aktivt med varandra. Det betyder att man som lärare i högre grad måste dela med sig av sitt undervisningsmaterial till andra. Det är för dålig öppenhet i och utanför klassrummet med andra ord. Om man skulle övergå till att se skolan som ett större nätverk så kommer mycket att vara vunnet och sådant som likvärdighet och bedömning kommer bli bättre. Internet och de sociala nätverken har helt kommit att förändra de möjligheter som finns för att diskutera den här typen av frågor och dela med sig av material till andra lärare. Världen utanför skolan blir en del av skolans verksamhet och skolans verksamhet blir en del av det globala samhället på ett helt annat sätt än vad som nu är fallet. Huvudmannaskapet som sådant är ett problem och en förlaga från en tid som inte längre finns. Om skolan verkligen ska kunna bli en del av det globala samhället så är min slutsats att huvudmannaskapet måste avskaffas helt och hållet.

Under 1900-talets första hälft utvecklade Dewey sina teorier om lärande och undervisning. Det var han som lanserade "Learning by doing". Det han inte hade vid den tiden var redskapen för att kunna komma från teori till praktik. Det är först på senare år som vi har fått alla de redskap som behövs för att faktiskt kunna omsätta hans teorier i praktiken. Han visste inte hur rätt han skulle komma att få när han lanserade det här med "Learning by doing". Detta är en av de delar inom konstruktivismen som fallit mig i smaken och som jag tror på nu i samband med att skolan blir allt mer digitaliserad. Detta är också en central del av både Moodle och Mahara E-portfolio som är två verktyg som helt förändrat mitt sätt att se på examination och på hur man bör bedriva undervisning. Moodle har över 800 moduler och block. Man kan integrera den virtuella online världen Second Life i Moodle vilket ger ett kraftfullt verktyg för att kunna använda både "Learning by doing" och rollspel i undervisningen. Eleverna kan samarbeta och kommunicera med varandra och med läraren på ett sätt som tidigare inte var möjligt i Moodle.

Det finns ett antal saker som ständigt kommer fram i debatten och som bör problematiseras. Det ena är hur man ska kunna följa upp den enskilde individens resultat och utveckling med informationsteknik. Det är fullt möjligt med Moodle och dessutom får eleverna delta i uppföljningen, vilket är en stor vinst enligt mitt sätt att se på det hela. Ett exempel på hur man kan göra detta är genom en modul i Moodle som heter Checklist. Denna demonstreras i filmen nedan.

En annan fundering som brukar komma upp i debatten är att man måste ha en slutexamination för att kolla vad eleverna kan vid slutet av kursen. Det finns inget som hindrar från att man har en slutexamination om man vill det som lärare. Det finns många moduler i Moodle som skulle kunna bidra till en sådan. Det finns en utbredd kultur av att prov är den enda examinationsformen som funkar. Så är inte fallet och man kan skapa mer än intressanta och interaktiva examinationsformer med hjälp av sociala medier och annan digital teknik. Samhällskunskap är ett ämne där man ofta har nutidsorienteringar. Dessa kan man till exempel göra både roligare, mer interaktiva och självrättande. Detta med integrationen mellan Moodle och Second Life. Hur detta kan funka visas i videon nedan.

Surfplattor och den forntida ministern

Sollentuna kommun ska nu se till att alla elever får surfplattor. Detta är ett utmärkt initiativ som säkerligen kommer att bära frukt i den kommunen. Fler skolor och kommuner borde följa Sollentuna kommun. Detta initiativ har dock fått utbildningsministern att gå i taket. Han har tydligen problem med att man använder sig av surfplattor i skolan. Jag har problem med utbildningsministerns forntida syn på skolan. Den här typen av satsningar utmanar hans traditionella synsätt med katederundervisning som den mest optimala formen för undervisning.

Utbildningsministern borde ta och sätta sig in i hur den digitala tekniken fungerar innan han kommer med sådana här utspel. Då kanske vi hade sluppit fler pinsamheter och rena faktafel. Han hävdar att eleverna ska ha goda kunskaper och betonar vikten av fakta. Är det inte då lämpligt att föregå med gott exempel som minister och faktiskt vara påläst innan man kommer med utspel? Svensk skola behöver mer av modern teknik, inte mindre. Om Björklund inte förstår det moderna digitala samhälle som nu har och håller på att växa fram så kan han inte sitta kvar som utbildningsministern. Då borde någon med framtidsvisioner om en digital skola för 2000-talet ta över. Det finns de som hävdar att vi måste lyssna på politiker. Om vi hade lyssnat på utbildningsministern så hade skolan varit tillbaka på 1960-talet och en död institution inom fem till tio års tid!

Skolan och den digitala världen - två elevexempel

De två elevexempel som detta inlägg ska handla om är båda hämtade från Dunkels bok "Vad gör unga på nätet?". Detta är elevexempel som skrämmer mig. Det första elevexemplet handlar om en elev som gick i årskurs 8 och som inte alls gillade skolan. Därför var denne elev så lite som möjligt i skolan. Denne elev hade IG i både Engelska och Bild. Samtidigt satt eleven hemma och ägnade sig åt avancerad bildhantering i Photoshop och avancerad engelska då denne elev läste engelska manualer till Photoshop. Det andra exemplet som är hämtat från Dunkels bok beskriver Dunkels själv så här:

Jag sitter just nu och rättar nationella proven i engelska och är helt förtvivlad. I min klass finns en liten grupp pojkar som nästan aldrig varit i skolan eftersom de sitter hemma och spelar World of Warcraft. Sen dyker de upp i maj och skriver MVG i engelska. Det är helt sjukt. Hur ska vi få tjejerna att stanna hemma och spela WoW? 

Det är uppenbart att en elev som kan använda avancerad engelska och bildhantering (om än digital) inte ska ha IG i varken engelska eller bild. Men det andra elevexemplet är nästan än mer upprörande. Vi har alltså elever som lär sig ett helt språk själva så väl att de kan skriva MVG på det nationella provet i engelska. Det samtidigt som skolan talar om att eleverna inte borde ägna sig så mycket åt datorspel som World of Warcraft. Eleverna ser detta som helt naturliga miljöer för lärande, för kommunikation och för samarbete. Vi uppmanar eleverna att träna sin samarbetsförmåga och träna sin engelska exempelvis. Men så fort de gör det online eller med hjälp av medier som skolvärlden inte förstår sig på så blir det kontroversiellt.

Mahara

Mahara E-portfolio ska detta inlägg handla om. Mahara E-portfolio är mer en form av socialt nätverk än vad det är en portfolio i traditionell mening. Man kan göra så mycket mer med en E-portfolio som Mahara än vad man kan göra med en portfolio i pappersformat. Eleverna kan på ett bra sätt i Mahara samarbeta, visa upp och kommunicera med andra elever. Den interaktion som Mahara bidrar till att skapa är värdefull för mig som vill arbeta med nätet i skolan.

Nu skulle man kunna hävda att lärande plattformarna är som portfolio idag. Men det Mahara bidrar med är att den skapar möjligheter för mig som lärare att låta eleverna forma portfolio som liknar webbsidor mer eller mindre på ett enkelt sätt. Mahara är mycket flexibel som system och man använder drag and drop för att lyfta in de olika block som finns tillgängliga i Mahara till sin portfolio. Det gör det hela mycket enkelt för både elever och lärare att ha sina egna portfolio. Läraren kan enkelt kommentera elevernas portfolio.

Användarvänligheten är med andra ord står. En annan sak som jag gillar är att man enkelt kan licensiera sin portfolio under exempelvis Creative Commons licens genom att dra ett block bara till sin portfolio och sedan välja vilken licens man vill använda. Mahara tillhör tillsammans med Moodle ett av de mer kraftfulla verktyg som jag har sett för lärande och undervisning. Med Mahara kan eleverna verkligen få syn på sitt egna lärande och examinationen kan utan större problem bli individualiserad om man använder Mahara för detta.

Lärande och skola för 2000-talet

Den svenska skolan behöver anpassas till 2000-talet och de förmågor och kompetenser som krävs för att kunna orientera sig i vårt moderna samhälle där informationsflödet är enormt och där sådant som att kritiskt granska och källkritik blir allt viktigare. Lärande sker enligt mitt sätt att se på det i de nätverk som vi ingår i samspelet med andra människor. Med det sagt måste man också anpassa både undervisning och examination så att de bidrar till samarbete, kommunikation och reflektion.

Den moderna tekniken har för min del inte inneburit ett paradigmskifte. Det har inneburit en revolution. Revolution är ett starkt ord. Men i det här fallet är det befogat att använda det ordet då det vore en underdrift att hävda något annat. Moodle (som är en öppen källkod lärande plattform) och Mahara E-portfolio är två av de verktyg som har påverkat mig absolut mest. Moodle förändrade mitt sätt att se på undervisningen. Under tiden som debatten om katederundervisningen pågick var jag en varm anhängare av eget arbete och helt mot katederundervisning. Nu efter att jag kom i kontakt med Moodle så argumenterar jag för en kollaborativ skola och undervisning.

Nu håller Mahara E-portfolio på att förändra mitt sätt att se på examination från att ha varit en förespråkare av mer traditionella metoder som inlämningsuppgifter till att vara förespråkare för helt nya sätt att examinera elever på med hjälp av verktyg som sociala medier (som exempelvis Twitter och Facebook) och Mahara E-portfolio. Det handlar i grund och botten om att som lärare våga släppa kontrollen. Eleverna ska inte bara konsumera vad läraren säger till dem. De ska också vara producenter av kultur och kunskap.

Den bild som många har är att en duktig lärare är en som är duktig på att föreläsa. Det är precis här ett av de stora problemen med skolan finns. Det har visat sig i undersökningar att så länge vi har det fokus vi har idag på att undervisa eleverna så spelar det ingen roll för resultaten om du är en duktig föreläsare eller inte. Du når inte bättre resultat i alla fall. Detta kan upplevas som väldigt provocerande. Provocerad blev även jag av detta tills jag såg nedanstående video om bland annat The flipped classroom och insåg att det är fel på den metod som vi använder.

Erik Mazur (Professor fysik vid Harvard)

The flipped classroom

Skolan måste för att tala klarspråk anpassa sig till den digitala värld som vi lever i nu. Utbildning kan numera ske oberoende av tid och rum. Vi lärare har inget informationsmonopol längre. Detta innebär att vi måste arbeta på ett helt annat sätt än tidigare. Om skolan ska upplevas som relevant överhuvudtaget i framtiden så krävs det genomgripande reformer som anpassar skolan till det digitala samhället och de förutsättningar som råder där. Dessvärre har delar av skolan, våra fackförbund och politikerna fortfarande inte förstått att vi nu står inför de största förändringarna i utbildningsväsendets historia. 

Internet har omkull kastat de modeller som vi tidigare haft för undervisning, lärande och examination. Det är sorgligt att behöva säga det, men skolan är som institution allvarligt hotad. Sån tur är blåser förändringens vindar och allt fler inser att de reformer som man nu inför med katederundervisning, ordningshets och studentexamen inte är vägen framåt utan vägen tillbaka till 1960-talets auktoritära skola. En opposition håller på att bildas mot detta och den blir bara starkare och starkare. Om den här återtåget till 1960-talet fortsätter så kommer skolan innan 2020 vara helt irrelevant i ett digitalt samhälle som för länge sedan har sprungit ifrån den svenska skolan. 

Skolan och våra politiker har i stort sätt bara två val. Antingen får man se sin egen politiska makt försvinna helt och hållet över skolan, något som vi redan ser tendenser till ske när stora universitet som MIT lägger ut sina föreläsningar och kurser på nätet, och skolan får se sin roll i samhället bli allt mindre. Eller också anpassar vi skolan till det globaliserade och digitala samhälle vi lever i nu. Det senare alternativet är det som jag väljer att utgå från! Globaliseringens och Internets kraft är enorm. Detta är den enskilt största förändringen för både skolan och samhället som har skett sedan boktryckarkonsten uppfanns. 

Det tåg som nu är på väg att lämna perrongen in i framtidens skola där IKT används för mycket elevaktiva arbetssätt tänker jag hoppa på vare sig utbildningsminister Björklund eller LR:s ordförande Fjelkner tycker något annat. Deras olika utspel om katederundervisning har bara gjort mig ännu mer motiverad att arbeta utifrån elevaktiva arbetssätt. Med andra ord har jag inga som helst planer på att följa Björklunds utspel om att vi ska ha mer katederundervisning i skolan. 

En vision om framtidens skola

 

Informationsteknik och mobbning

Det arbete som bedrivs för närvarande ute i skolorna verkar inte fungera särskilt väl om man kan ska uttrycka saken snällt. Mobbningen och den kränkande behandlingen finns fortfarande kvar om än mer i det dolda nu än vad det har varit tidigare. Skolverket har i samband med sin granskning ifrågasatt samtliga program för att bekämpa mobbning. Istället för att titta på andra lösningar så har arbetet mer eller mindre stannat av med dessa viktiga frågor. Skolorna är med all rätta förvirrade över vad som gäller nu. Varken Skolverket eller företrädare för olika antimobbningsprogram har agerat särskilt konstruktivt den senaste tiden. De har istället ägnat sig åt anklaga varandra i debatten för en massa saker.

Det enda sättet att förebygga mobbning är att ta diskussionen med eleverna om den demokratiska värdegrund som vårt samhälle vilar på. Det innebär att man som lärare måste våga ge sig in i svåra och komplexa frågor av bland annat etisk och moralisk karaktär. För att kunna ta dessa diskussioner med eleverna är bloggar, Twitter, Facebook, Forum och så vidare bra ställen. Om man som lärare behöver bra ställen att planera undervisning om detta med mobbning, kanske rent av tillsammans med kollegor, så är Mindmeister där man kan skapa Mindmap ett utmärkt verktyg.

Det är dags att tänka om när det kommer till arbetet mot mobbning. Det är dags att sluta köpa in ovetenskapliga program mot mobbning. Det spelar ingen roll hur många antimobbningsprogram man köper in om man inte förstår roten till problemet, nämligen det faktum att den demokratiska värdegrunden inte diskuteras i skolan. Skolan ska värna om den enskildes integritet enligt skollagen och läroplanen. Det torde vara en integritetskränkning att bli mobbad. Låt oss ta vara på den digitala teknikens alla möjligheter till att diskutera, samarbeta och kommunicera kring dessa frågor.

Vad håller Unikum och Helsingborgs stad på med?

Helsingborgs Dagblad håller för närvarande på med en större granskning av Helsingborgs stads val av plattform för lärande. En lärande plattform som kallas för Unikum. Det är tämligen uppenbart av den eminenta granskning som Helsingborgs Dagblad tillsammans med lärare och elever gör att valet av lärande plattform är tämligen misslyckat och att de ansvariga politikerna och tjänstemännen i kommunen nu kört huvudet i sanden. Varken Helsingborgs stad eller Unikum tycks ha förstått vad som krävs av en modern lärande plattform idag. Det räcker inte särskilt långt med att lärande plattformen innehåller blogg, IUP och Portfolio för att man ska kunna lyckas nå alla elever och se till att de får en bra kunskapsutveckling och inte minst att de också ska utvecklas till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare.

Det krävs omfattande verktyg för samarbete och kommunikation mellan elever, men också mellan lärare och elever för att man ska lyckas med användningen av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Det krävs en lärande plattform där det inte bara är dokumentation som står i fokus. Det räcker inte att man bara laddar upp arbetsmaterial, kan föra dokumentation och eventuellt kan blogga. Det krävs att man skapar en kollaborativ miljö där eleverna hela tiden kan samarbeta och diskutera både med andra elever och med läraren. Det krävs att man kan låta eleven bli den där individen som både enskilt och tillsammans med andra får tillfälle att producera kunskap och kultur.

Unikum lever i likhet med flera andra kommersiella lärande plattformar inte upp till de höga krav som jag ställer på en lärande plattform som jag ska använda i min undervisning. Det är bara lärande plattformar eller digitala verktyg som lever upp till de höga krav som jag ställer på användarvänlighet, flexibilitet, möjligheter att samarbeta och kommunicera osv. som kommer in i mitt klassrum. Det finns än så länge bara en aktör på marknaden för lärande plattformar som når dessa höga krav på möjligheter till samarbete, kommunikation, flexibilitet, användarvänlighet, möjligheter till integration med andra verktyg osv. som jag ställer. Det är öppen källkod lärande plattformen Moodle. Den är tillsammans med sina över 800 moduler och block som man kan installera helt fri att använda sig av.

Den enda lilla kostnaden som finns med lärande plattformen är den som finns för webbhotell (ca 4 dollar/månad). Här finns allt från Wiki, forum, bloggar, integration med sociala medier, integration med den virtuella världen Second Life, individuella utvecklingsplaner, E-portfolio, moduler för att hantera Projektarbeten, möjligheten att arbeta med Problembaserat lärande och så vidare och så vidare. Moodle har ett gediget system också för uppföljning av både process och resultat. Man har bedömningsmatriser som man kan fylla i direkt i Moodle. Man kan som lärare arbeta med kollaborativa nättidningar osv. i Moodle. Den som vill läsa mer om Moodle:s alla funktioner kan titta in här och här. Eftersom Moodle är installerad på  den server som jag hyr plats på och jag har full acess till servern så är det jag som bestämmer vilka av de funktioner som finns tillgängliga som kommer in och inte någon extern aktör.

Moodle flyttar makten till mig som lärare och till eleverna. Det är en oerhört positiv utveckling enligt mitt sätt att se på det! Moodle är kort sagt verktyget för mig som står för det demokratiska klassrummet, som betonar vikten av kommunikation och samarbete både mellan elever, men också mellan elever och lärare, flexibilitet, interaktion, diskussion, reflektion och integration med andra verktyg på webben. Att Moodle dessutom kan integreras med en av de bästa E-portfolio jag har sett på hela marknaden i form av Mahara E-portfolio är ännu ett skäl till varför jag väljer att använda Moodle.

Svensk politik med IKT

Ämnesplanerna för Samhällskunskap anger i det centrala innehållet att den svenska politiken ska tas upp i undervisningen både i grundskolan och i gymnasieskolan. Det är mot den bakgrunden som jag här vill ta upp och diskutera hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan för att behandla området Svensk politik. Svensk politik är ett omfattande område innehållande många termer som man behöver kunna för att förstå hur man som enskild individ kan påverka vårt samhälle och politiska system, men också hur det politiska systemet som sådant är uppbyggt i Sverige med exempelvis Parlamentarism som en av de viktigaste principerna som vårt politiska system vilar på. 

För att få en bättre struktur på undervisningen så kommer jag att använda mig av Mind Map både när jag själv planerar undervisningen och när kunskapen ska förmedlas till eleverna. Detta är ett centralt verktyg även om man arbetar med mer nytillkomna metoder som exempelvis The flipped classroom. För att kunna använda Mind Map på ett bättre sätt än att bara använda papper och penna så kommer jag att använda mig av en tjänst på nätet som heter Mindmeister. Detta Mindmeister innebär att man som lärare kan skapa Mind Map, man kan samarbeta med andra (till exempel elever och andra lärare) när det kommer till att utveckla Mind Map och så vidare. 

Eftersom svensk politik är ett område som innehåller ett stort mått av termer som man måste kunna för att exempelvis kunna förstå hur en lag kommer till (den så kallade lagstiftningsprocessen) så kan det vara bra att använda några olika funktioner för detta i Moodle. Den första är en funktion som innebär att man har tillgång till en kollaborativ ord- och begreppslista. Där kan eleverna tillsammans med läraren forma sin egen lista med termer och förklaringar till dessa termer och de kan komma in och kommentera varandras definitioner. För att elever ska kunna testa sina kunskaper om exempelvis begrepp inom området Svensk politik så är Moodle Quiz funktion bra att använda sig av. Eleverna kan då testa sina kunskaper om och om igen så många gånger de vill och få feedback omedelbart från systemet. För att det ska bli enklare att lära sig vissa av de begrepp som man behöver kunna inom området finns också två andra bra moduler i form av Flash Card och spel som Hangman och Korsord i Moodle.

Svensk politik är dock inte ett område som bör ha till syfte att eleverna ska lära sig en massa fakta utantill som de sedan bara redovisar på ett prov. Det håller inte. Svensk politik är ett av de områden inom ramen för Samhällskunskap som det är lättast att ha diskussioner och debatter inom. Det är därför en självklarhet att som lärare öppna upp för debatt och diskussion både i och utanför klassrummet. Forum, bloggar och sociala medier som Facebook och Twitter utgör centrala verktyg här. Forum och bloggar finns dessutom direkt i Moodle. Eleverna måste få tillämpa sina kunskaper om Svensk politik och få tillfälle att i grupper samarbeta, vara kreativa, skapa kunskap och kultur osv. En uppgift man till exempel kan ha är att eleverna får skriva artiklar på Wikipedia om svensk politik.

IKT och Demokratiuppdraget - konkret exempel!

Mahara E-Portfolio – ett alternativ till traditionell examination

Jag utlovade att återkomma med ett inlägg om Mahara E-portfolio i ett tidigare inlägg här. För min del innebar mötet med denna öppen källkod E-portfolio, i likhet med när jag kom i kontakt med lärande plattformen Moodle, ett uppvaknande från ett allt för stort fokus på de traditionella sätten att undervisa och examinera på. Under debatten om katederundervisning var mitt perspektiv att det var bra med eget arbete. Nu i och med att jag kom i kontakt med Moodleså har detta förändrats helt till att istället betona vikten av kollaborativt lärande och kollaborativ undervisning där samarbete och kommunikation står i fokus. Nu i och med att jag kom i kontakt med Mahara E-portfolio för någon dag sedan så kan man säga att också förhållningssättet till examination för min del håller på att förändras.

Det är nog inte frågan om utan när detta med E-portfolio kommer att bli stort inom utbildningsväsendet. Det är enligt mitt sätt att se på det ett alternativ att använda exempelvis Mahara E-portfolio istället för de traditionella examinationsformerna. Men det kan likaväl vara ett bra komplement till de traditionella examinationsformerna. Men en sak är viktig att påpeka här direkt och det är vi omgående måste börja se till vad det är eleverna ska lära sig genom att använda den moderna tekniken. Vilka kunskaper ska de få med sig? Vilka färdigheter är det jag som lärare vill betona vikten av med användningen av viss teknik? För valet av metod och teknik kommer ha väldigt stor inverkan på vad det är eleverna i slutändan får ut av ett arbetsområde exempelvis.

Ett nytt utbildningsväsende några musklick bort!

Under en tid har jag skrivit allt mer om den kollaborativa undervisningen. Den kollaborativa undervisningen innebär mer av samarbete och kommunikation i klassrummet. Det handlar om att ta vara på alla de fantastiska möjligheter som informations- och kommunikations teknik har inneburit. Det finns inte några ursäkter för att inte ta steget ut i den online kultur som eleverna redan befinner sig i. Eleverna behöver få arbeta aktivt och praktiskt i samspel med andra för att de verkligen ska få bestående kunskap. Det har man visat i flera studier. En av de som visar på detta är Dewey och dennes Learning by doing.

Eleverna är inte längre konsumenter av kunskap. De är både konsumenter och producenter av kultur och kunskap. Det är en väldig skillnad mot tidigare då eleverna var passiva konsumenter av kunskap som lyssnade på vad läraren sa. Nu har vårt samhälle förändrats i och med Internet och bland annat de handdatorer vi kan bära med oss överallt. Vårt informationsmonopol finns inte längre. Lärande kan ske var som helst oberoende av tid och rum med bland annat Khan Academy. Vi kan samarbeta med vem som helst på hela jordklotet i realtid. Detta förändrar förutsättningarna för lärande, undervisning, utbildningssystemet, skolpolitikens inflytande, för möjligheterna att vara kreativa och ta del av kunskap på ett radikalt sätt.

Internet håller på att slå undan benen på nuvarande utbildningssystem och vi börjar allt mer se tendenser till hur man både till viss del ute i verksamheten, men också bland politikerna försöker behålla nuvarande utbildningssystem. Det handlar om allt från att man beslagtar smarta telefoner (som numera inte är telefoner utan handdatorer) till att man förbjuder användningen av sociala medier och Wikipedia. Det enda skälet som jag kan se till att man agerar så här är att skolan för något år sedan insåg vad den moderna tekniken med Internet, sociala medier, datorspel, online världar som Minecraft, smarta telefoner och så vidare skulle få för konsekvenser i form av en fullskalig digital revolution inom utbildningsväsendet som skulle komma att förändra ett helt system. Nu verkar det sån tur är som att den kommer att bli genomförd i alla fall då skolan inte har en chans att kunna stå emot de stora krafter som är satta i rörelse av den moderna teknik och den globalisering som vi har nu.

Jag har inte hunnit med och testa allt för mycket i Mahara E-portfolio än så länge. Men det jag har hunnit testa är jag verkligen mer än positiv till. Prov är inte en form för examination som är särskilt uppskattad av mig. Detta med E-portfolio kan mycket väl vara ett bra alternativ till de traditionella examinationsformerna (prov, inlämningsuppgifter osv.), med viss reservation då för att jag inte hunnit testa Mahara E-portfolio i allt för stor utsträckning ännu. Återkommer till det ämnet (Mahara E-portfolio) senare idag.